Känslan när man

är så ledsen att det känns som man ska kräkas, men inga tårar kommer. Frustration. Hjälplöshet. Vill skrika rätt ut, högt och klart, men det finns ingen ork kvar. Och det gör mig ännu mer ledsen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

miiillla

Om hundra år är allting glömt

RSS 2.0