Jag, Sandra och hennes syster Madde var i Köpenhamn 2007 på en kent-konsert. Det är sjukt men jag vill bara åka någonstans som är en tillräckligt lång bit härifrån så att man känner att man gör någon skillnad. Jag vill åka tillbaks till Köpenhamn, jag gillade det. Jag vet inte om det var det faktumet att det var vi 3 ensama som var där som gjorde allt mycket roligare eller om det var att kent spelade då. Kanske för att Lars Winnerbäck sjunger så mycket om Köpenhamn, han som utgör min självläkning nu.
Men ska jag åka så ska jag åka själv, eller med någon som inte bryr sig så mycket om allt. Kanske just bara för sällskapet. Tänk bara att man kan gå ut någonstans där man inte vet vart man är och bara strosa runt tills man får fråga folk hur man kommer tillbaks, trots att man inte förstår ett ord av vad dom säger. Eller tänk att få känna att ensamheten är så grymt påtryckande att man tappar all fört
Kanske behövs det en anledning för att en resa ska bli kul. Jag vill bara komma undan lite från den här verkligheten. Behöver lite perspektiv på saker och ting.
Kanske behöver jag bara sova lite..

"i Köpenhamn
vandrar jag lättare och lugn
sågar av grenen som jag fastnat på
röker upp tystnaden
och blåser ut Sverige

i Köpenhamn
det finns ställen där jag aldrig har varit
som sprider sin utsikt i mitt huvud
jag fattar om det verkar lite märkligt

överallt, av och till
hör jag klanger från dig
och hösten

det du gjorde med mig
det var stort
det du gav mig
jag önskar att du kunde se mig nu
men tack
ta hand om dig

i Köpenhamn
om nån vill gå en gata med mig
utanför fönstren till dom vi inte känner
höra hjärtan som önskar
bedra och bedragas

en sak vet jag
jag vaknade imorse av ett dån
Köpenhamn stod och bankade på dörren
och vilsenheten skrämmer inte längre"

Köpenhamn och överallt - Lars Winnerbäck