En gammal text, massa utplock

Du skulle vart min hjälte om du vågade vara rak.
Du skulle vart min hjälte om du var precis så svag som jag.
och om du hjälpt mig när jag behövde dig igen igen igen.
Om du lärde dig att saknaden är värst
men att man får leva med den ibland,
som en iskall vinter,
Och att det här året kommer bli svart
men det krävs tålamod och ditt skratt.
Du skulle vart min hjälte om du förstod att alla är rädda för det som kan hända
fast det redan har hänt.
Om jag sa: rädda mig, håll mig gömd
och allt är en mardröm,
och du står där med en kniv i din hand och regn i ditt hår
för min skull.
Och om sakerna som förföljer mig var jag än går
och jag gömmer mig bakom mitt privata moln,
ska du känna att mitt blod viskar sanningen om mig.
Och när allt jag behöver är en hundradels sekund
för att slippa döden och drömmens syster
förstod jag vad jag gett dig för att du vill vara min.
Men jag undrade om det verkligen var du
eller bara någon som liknade dig?
Och jag blöder för dig nu
och det går aldrig över.

miiillla

Om hundra år är allting glömt

RSS 2.0