Jag är så arg. Och besviken. Och ledsen. Vet inte om jag är det mest på mig själv eller på honom. På mig själv för att jag förväntar mig något annat än vad det faktiskt är, för att jag förväntar mig mer, eller kanske mer på mitt sätt. Jag är arg på mig själv för att jag är så trångsynt och för att jag är arg för att jag inte får saker som jag förväntar mig. För att vi inte funkar likadant. För att vi inte tänker på samma sätt. 

 

På honom för att... Ja, för att vi inte funkar likadant. För att vi inte tänker på samma sätt. 

 

Jag vet inte hur jag ska tackla detta. Visst tänker man olika, och det är såklart bra. Man ska inte tänka exakt likadant. Men vi tänker olika gällande saker som är viktiga för mig. Och jag är för feg för att ta upp det och försvarar mig själv med "vem är jag att komma och försöka förändra en annan människa?". Men å andra sidan, vem är jag som inte ger en annan människa en chans? 

 

Vet inte vad jag ska göra...