Empty

Sådär ja.
Då var all kärlek borta, all saknad. Helt borta, helt bortblåst. Vet inte vart det tog vägen men jag vet definitivt varför. Jag borde nog känna mig ganska befriad men det känns ganska tomt faktiskt. Där all denna grymma saknad har vart är det ingenting. Saknaden och kärleken tog sån enorm plats och nu när den är borta känner jag mig helt matt. Helt galet tom! Jag vet inte vad jag ska fylla platsen med. Eller ens vad jag kan fylla den med.

Kanske en varm dusch!

KRAM!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

miiillla

Om hundra år är allting glömt

RSS 2.0