Linger...

Hur kan jag vara så JÄVLA dum? Hur kunde jag någonsin tro att något någonsin kunde bli bra eller att det skulle lösa sig på något sätt? Du HATAR mig lika mycket som jag hatar mig. Men inte fan vågar du erkänna det som jag.
Hur fan kan jag vara så sjukt dum? Du är säkert ute och har en awsome time med dina polare och bara njuter av att du äntligen slipper mig. ÄNTLIGEN!? Men du har aldrig vågat göra något själv åt saken utan DET VAR JAG. Och du ljuger hela JÄVLA tiden. Ordet älska borde raderas från din vokabulär för du har INGEN JÄVLA ANING om vad det betyder.

Så hej då, nu får du som du vill. Hoppas du är nöjd nu äntligen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

miiillla

Om hundra år är allting glömt

RSS 2.0