Help me now or hold me down, i feel the world is tumbling

Jaa vad ska man säga..? Glömma är helt, totalt, komplett omöjligt. Jag har dåligt samvete, JA, alla vet det. Jag tänker aldrig mer säga Ä ordet när det handlar om dig för då kommer dom känslorna komma tillbaks. Dom är undantryckta så långt nu att jag knappt vet vad jag håller på med. Nu är andra gången jag har fått lust att gråta, ANDRA GÅNGEN! Helt otroligt. Vet inte om jag undermedvetet tänker att det är vi två ändå när jag vet att det aldrig mer kommer vara så. Jag vill inte ens att det ska vara så. Hade vi vart tillsammans hade jag gråtit 2 gånger per DAG, inte 2 gånger på 3 veckor. Det är sjukt hur dåligt jag har mått och att jag ändå mår så bra nu, fast jag saknar dig. Och ja, jag Äää..
Ja vad bra, tänkte på det för många gånger. Nu blev jag ju till och med ledsen. Nu när vi inte ens är med varandra längre, varför kan jag inte få slippa tårarna?
Jag fruktar för att jag skulle se dig någon dag. Jag vet inte vad jag skulle göra då. Undrar om jag skulle bara stå och stirra eller bara kasta mig i famnen eller om jag skulle spela sådär löjligt "cool"..? Jag gissar på det senare. Sen skulle jag nog hata mig själv efteråt. Som jag alltid gör.
Det är ändå ingen som bryr sig. Den enda man bryr sig om är sig själv och jag är absolut inget undantag. Jag tänker endast och enbart på mig själv. Punkt slut, så är det, och det gör alla andra också. Så vem orkar då höra mig klaga hela tiden? Jag orkar inte höra någon annan prata.
Du är inget undantag. Du tänkte bara på dig själv så hur kunde du älska någon annan? Jag kan nog själv inte göra det längre, jävla ego.

Jag hatar mig själv för att jag älskar mig själv för mycket.


You got a right to stand or die so maybe
You take chances all the same
Pain comes in stages
If we dont make it
Nothing changes


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

miiillla

Om hundra år är allting glömt

RSS 2.0